Anpassning av gymnasiesärskolan

Av: Jonny Röstberg, publicerades den 4 januari 2014 20:20
//

I ett pressmeddelande om att man måste anpassa skolan på grund av vikande elevunderlag så pratar förvaltningsledningen om att det beror på att intresset för gymnasiesärskolan minskat på grund av att man går inkluderade på grundskolan.

Att gå inkluderat betyder att man går i vanlig klass men läser enligt särskolans läroplan i grunden, men hänger med på den vanliga undervisningen också i mån av förmåga, och man får extra stöd efter behov. Man menar att eleverna vill gå på det vanliga gymnasiet alltså, men då tror jag att elever och föräldrar inte får rätt information inför gymnasiet.

Så här ligger det till enligt skollagen: Det finns ingen skolform inkluderad på gymnasiet på samma sätt som i grundskolan, med hjälp av assistenter, etcetera. Om man vill gå på det vanliga gymnasiet så konkurerar man på samma villkor som alla andra. Eftersom dessa elever inte har de betyg som krävs så är det bara Introduktionsprogrammet, IM, som i så fall kan komma ifråga och då får man gå där utan några som helst extra resurser. Elever som har gått grundskolan enligt särskolans läroplan har genomgått fyra utredningar för att konstatera funktionsnedsättningen.

Om man sedan väljer att gå IM på vanliga gymnasiet så frånsäger man sig rätten till särskola. Skulle man sedan ångra sig och vilja gå särskolegymnasiet så riskerar man att få göra om alla utredningar. Detta borde elever och föräldrar bli informerade om av studievägledarna på högstadiet, men utifrån vad jag har hört sker inte det. När en rektor på särskolan frågade några föräldrar på högstadiet så sade alla att deras barn inte skulle gå på gymnasiesärskola utan på vanliga gymnasiet.

Att man integrerar särskolan i samma lokaler som det vanliga gymnasiet på Torsbergsskolan är en helt annan sak. Då kan man få ett ökat samarbete mellan de olika studieformerna, bättre utnyttjande av lokaler och resurser, etcetera, fast man går i sin egen klass och läser enligt särskolans läroplan.

Man säger också att man enligt skollagen ska sträva efter att erbjuda utbildning nära hemmet. Detta tycker jag är en anledning att satsa på skolan och inte montera ner den som man håller på med nu. För det första är kommunen skyldig att erbjuda särskola och då måste man väl ha några program att välja mellan.

Detta kan ju inte varje kommun leva upp till själva. Eftersom Bollnäs har en gymnasiesärskola redan och de flesta av våra grannkommuner inte har det borde det finnas möjligheter till samarbete med dessa. För det andra så har man samma rätt som alla elever att välja skola var man vill, så det måste finnas möjligheter att marknadsföra skolan bättre för att få fler elever.

Jag sitter som ersättare i BUN för Bollnäspartiet och har ställt dessa frågor till förvaltningschef Inga Malm utan att få något tillfredsställande svar. Det svar jag fick på mötet var att man följer skollagen och att jag skulle få ett mer uttömmande svar om jag kom med frågorna skriftligt, det gjorde jag 20/11 men har ännu inte fått något svar.

Jonny Röstberg
Bollnäspartiet

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är stängd